Vilhelm I 'erövraren' av Normandie

Hertig av Normandie från 1035, kung av England 1066-1087. Blev ca 59 år.

Far: Robert II "le Magnifique" av Normandie (1008 - 1035)
Mor: Herleva av Falaise (1003 - 1050)

Född: omkring 1028 Falaise, Normandie, Frankrike 1)
Död: 1087-09-09 Hermentrube, Rouen, Frankrike 1)
Begravd: St Stephens klostret, Caen, Normandie 1)


Familj med Matilda av Flandern (1031 - 1083)

Vigsel: 1050 2)

Barn:
Adela av Normandie (1062 - 1137)
Henrik I Beauclerc av England (1068 - 1135)


Noteringar
Vilhelm Erövraren (engelska William the Conqueror), Vilhelm I, ca 1028–1087, hertig av Normandie från 1035, kung av England från 1066. Han var oäkta son till Normandies hertig ’’Robert Djävulen’’ (Robert I), men fadern utsåg ändå Vilhelm ’’Bastarden’’, som han först kallades, till arvinge med förbigående av barnen i äktenskapet.

I det angelsaxiska riket i England uppstod oro 1066 när kung Edvard Bekännaren dog barnlös. Den verkliga regenten, jarl Godwin, gjorde sin son Harald (Harold) till kung, men ett rykte spreds att Edvard utsett Vilhelm till sin arvinge; de var kusiner. Vilhelm rustade en riddarhär och en landstigningsflotta för att med våld ta sitt ’’arv’’. Men det fanns fler pretendenter. Harald Hårdråde av Norge landsteg med en här i norr, men den besegrades av Harald Godwinsson vid Stamford Bridge 25 september. Bara några dagar senare landade Vilhelm i trakten av Dover. Harald begav sig i ilmarsch söderut och gick i ställning på en höjdsträckning vid Hastings. Här stod det avgörande slaget 14 oktober. Trots att det angelsaxiska fotfolket var utmattat var det länge omöjligt för Vilhelms riddare att bryta deras sköldmur. Först en oförsiktig framryckning fick linjen i oordning, och den revs upp. Harold stupade, och på själva juldagen kröntes Vilhelm i London. Det dramatiska skeendet skildras på Bayeuxtapeten, en broderad bonad som enligt traditionen skall a sytts av Vilhelms drottning Matilda och hennes hovdamer.

Det nya riket reorganiserades med delvis brutala metoder. Fästningar av trä och jord byggdes hastigt för att befolkningen skulle kunna kontrolleras av kungens fogdar, sheriffer. Den inhemska hövdingaklassen och ersattes med fransktalande normandiska baroner. Ett noggrant genomfört feodalt system installerades. Tjugo år efter erövringen upprättades the Domesday Book, en jordebok där varenda jordegendom, kvarn och fiskerätt noga förtecknades, med den årliga avkastningen. Ingen skulle kunna undandra sig sina skyldigheter mot kungamakten. Vilhelm dog Normandie och efterträddes av sonen Vilhelm Rufus.
Källa: Bonniers stora lexikon 2000



Källor
 1) Directory of Royal Genealogical Data, Hull, England
 2) Wikipedia - Den Fria Encyklopedin
      



<< Startsida
Skapad av MinSläkt 3.2a, Programmet tillhör: Mattias Loman