Lars Siggesson d y [Sparre av Rossvik]

Utnämnd till ståthållare på Örebro slott, skickades han med en krigsstyrka till Skåne, för att i denna danska provins åstadkomma en resning mot Kristian, och införliva den med Sverige, vilket företag dock misslyckades.

Sänd 1523 i enahanda syfte till Norge, erövrade han hela landsträckan till Oslo samt lät allmogen i södra Norge svära svenska konungen trohetsed. Av brist på livsmedel måste han likväl vända tillbaka och intog på återvägen största delen av Viken med Karlsborgs slott, vilken erövring dock sedan gick förlorad. Såsom Svea rikes marsk deltog han med det övriga rådet i den på herredagen i Söderköping till Gustaf avgivna försäkran, »att de ville allt försvara, lida och umgälla med konungen». 1525 förordnades han till lagman i Närke, då han i förläning erhöll hela detta landskap jämte ett härad i Södermanland, vilken förläning han bibehöll till sin död.

Vid Gustafs kröning i Uppsala 1528 var han den förste av riksens adel, som framkallades och slogs till riddare, sändes 1531 jämte flera rådsherrar att hämta konungens första gemål, prinsessan Katarina av Sachsen-Lauenburg, samt förnyade 1536 jämte Gustaf Olofsson (Stenbock) och Kristofer Andersson (Röd) i Köpenhamn det under Grevefejden mellan Danmark och Sverige ingångna förbundet. Följande året avgick han med en betydande krigsmakt till Småland »för att hålla konungsräfst efter Sveriges lag och förhöra alla saker och klagomål för rätta, straffa skalkar och hålla dannemän och fromma vid makt».